Quickie

Hullo...
How's everything? Fine?

I'm decent. Just having one of those days. You know. When all you want is to eat crisps and popcorn and pizza and other unhealthy stuff. When all you want is to pop in a DVD and go to sleep really slowly. Blissful forgetfulness. Or whatever.

It's just one of those days. Really, I don't have a particular reason. I didn't get that job that I sort of had my eyes on, but I guess it's for the best. Give me more time to study... and sleep. I'm kind of short on cash though.

Had a really boring day too. Class for 5 hours and sometimes class just isn't the most inspiring event in the world. So I'm currently suffering some serious ennui. You know.

I bought some DVD:s today though. That cheered me up. It won't be so cheerful to pay for them when they arrive however. I'm already broke, and I got money yesterday. This sucks.

As you can hear, I'm all for positivity today. If I could only take a break for like a week, go away somewhere and sleep. That would help. But I can't. I'm busy. Stupid school.

Yeah, yeah, yeah. Whatever. I'm just going to make popcorn and eat until I explode. I have enough, so it's not an impossible goal. I wonder if it would be possible to actually explode from popcorn. You'd be like a huge popcorn yourself.

Right, got a little off track there. Not the nicest place to go, either. So I'll drop that now.

You never told me how you were. Everything alright? It feels like it's always about me here. Why don't you write something, tell me something about yourself. You're very welcome to, anyway.

I'm going to leave off here. Go back to all the things I have to do. All work and no play...

Freedom

Sista dagen på donken. Sista dagen. Någonsin.

Jag har ett slags hat-kärlekförhållande med donken. Jävlar vad jag har slitit på det där stället. Det går inte att beskriva hur jobbigt det har varit. Det finns inte tillräckligt med ord i världen. Det är så skönt att vara fri, aldrig mer behöva känna tvånget att gå dit och slita och känna lukten på händerna i en vecka efterråt, och vara så trött på mornar, dagar och kvällar att allt man orkar är att ligga på soffan. Hela tiden. Man orkar inte ens göra något kul, för om tiden går för fort måste man snart till jobbet igen.

Samtidigt är det ett sådant otroligt uppåtjack när det går bra, när allting fungerar precis som det ska och det är 40 pers i kö men de behöver ändå bara vänta några minuter, när det kommer bil efter bil som bara åker rakt igenom. När man slår försäljningsrekord, när man får beröm.

Det är hemskt att mitt liv kretsat runt detta. Egentligen. Jag menar, det är ju bara ett jobb men det blir så himla viktigt. Inte ens din hälsa är viktig längre, allt handlar om gästerna och deras upplevelse. Medan de flesta inte ens bryr sig.

Jag vet inte vad jag ska säga. Jag är lycklig för att jag slipper gå dit mer. Jag kommer inte att sakna det alls. Men jag kommer att titta tillbaka på det med glädje, för jag har haft roligt där, jag har åstadkommit något. Jag kommer inte att sakna det, och jag kommer inte att glömma all skit, alla gånger som man gått in i frysen och skrikit för att man var så arg, frustrerad, ledsen. Men jag kommer inte heller att glömma de bra dagarna. Sommaren som varit.

Det låter som att jag lämnat något stort bakom mig. Det är väl inte det längre, men det har varit en viktig del i mitt liv. Det har varit anledningen till att jag gick upp på morgonen i nästan ett år. För det blir verkligen ens liv, det där stället. I ett år har jag bara umgåtts med donkenfolk, pratat donk och tänkt donk. Sedan jag börjat plugga har det så klart inte varit så längre, men det är som att klippa bandet med en stor del av mitt liv.

Imorgon kommer jag inte att vara lika nostalgisk :). Jag kommer lägga det bakom mig. Jag gör det nu. Från och med nu ligger donken bakom mig. Jag och Angélica ska fira, och jag ska vara glad. Jag är glad. Jag är lycklig. Jag är fri!

Poff

Så lät det när jag träffade väggen. Eller, jag går snarare längs väggen, med en hand mot murbruket. Ni vet vilken vägg jag menar. Min kropp har börjat säga emot allt slit, jag mår illa ofta, är yr lite då och då, vill inte äta, bara sova. Ska försöka ta det lite lugnare. Man kan tyvärr inte göra allt här i livet.

I övrigt har det varit en ganska bra vecka, och verkar fortsätta i den stilen. Imorgon (tvättid kl. 7...) ska jag och Angélica bege oss ut till Wapnö och julmarknad, så förhoppningsvis kommer lite julkänsla att börja infinna sig. Jag hade också tänkte använda lite "rainy day" pengar och köpa den där efterlängtade popcornmaskinen imorgon. Lördag är sista dagen jag jobbar på Donken, och det ska firas ute på stan (också med Angélica). Förmodligen i alla fall, man vet ju aldrig, vi kanske fastnar framför TV:n. Söndag lär väl bli skoljobb, men det är inte säkert och om det inte blir det så får jag vila lite till.

I övrigt är väl det mesta som vanligt. Kände mig jätteduktig idag som bokade tvättid för hela december (inte en enda morgon kl 7!). Har ont om pengar, det är extremt många räkningar som kommer i november och inte speciellt mycket pengar till att betala dem. Måste vänta till nästa lön, och inte ens den ger så mycket. Så ingen för förvänta sig dyra julklappar i år.

Vet inte vad jag ska skriva mer. Har inte lämnat in Dutten än, behöver honom i skolan. Vad mer... Vet inte. Någon får väl föreslå något om det ska komma regelbundna uppdateringar. Brist på fantasi här people! Anyway, ska göra något vettigt. Toodles!

Renar och separationsångest

Okej, jag vet att det var åratal sedag jag skrev (tack, Angélica, för påminnelsen) men jag har varit otroligt upptagen. Tror aldrig jag haft så mycket att göra i mitt liv sammanlagt hittills. Eller något i den stilen. Mycket i alla fall. Här är det i korta drag:

Bytt boplats. Vilket mer eller mindre inneburit att jag först spenderat 3 veckor med att packa och forsla kartonger som sedan kulminerade i en eftermiddags möbelbärande, och sedan följdes av 3 veckors uppackande (som ännu pågår, till viss del). Vilket har inneburit att jag spenderat all ledig tid med att peta på saker så att de ska vara på rätt plats, och så har jag varit till IKEA för lite komplettering av möbler och till Gekås för lite komplettering av onödiga (och nödvändiga) saker. Det har burits mycket saker upp och ner för trappor, och jag är helt nöjd om jag slipper gå upp längre än andra våningen någonsin mer i hela mitt liv.

Haft tentor och börjat nya kurser. Detta har lett till att jag behövt, mitt i allt flyttande, plugga dygnet runt för att jag haft 2 tentor, vilka gick bra, för all del. VG på den ena, okänt än så länge på den andra. Även haft redovisning på multimediaprojektet, och påbörjat nytt interaktionsdesignprojekt. Enormt mycket läsning på de nya kurserna, och en massa seminarier och grejer som man måste förbereda sig för. Inte lämnat så mycket tid till att göra annat dock, vilket fått till följd att jag behövt lämna väldigt kort varsel till Angélica (som inte verkar ha någonting att göra i skolan, pff).

Sagt upp mig. Ja. Äntligen, om man får säga så. Efter allt slit på donken, efter alla mornar då jag stigit upp 4.45, alla kvällar då jag kommit hem 3.00, alla dagar jag jobbat 12 tim på rad utan rast, alla timmar jag jobbat gratis för att hinna färdigt. Efter allt det, efter alla skit men också efter en hel del beröm, har jag sagt upp mig för att ge mig ut på nya äventyr. Eller, för att hinna sova. Vilket som.

Sedan har det varit en del småsaker. Måste lämna in min dator - min kära Dutt - på reparation då han får för sig ibland att frysa skärmen och bli helt randig. Kanske är har sur på mig, eller så mår han dåligt. Asus support tyckte jag skulle lämna in honom i alla fall. Jag är hemskt ledsen och lider av svår separationsångest. Tänkte lämna bort honom nästa vecka... Vill inte! Vill inte! Då måste jag använda min stationära dator som är seeeeg, och efter Dutten är det som att gå från en Porche till en... ja, en sämre bil.

Vad är det mer som hänt? Hm... Har säkert glömt en massa. Känns som att jag sprungit fram och tillbaka som en yr höna i två månader för att hinna med allt. Om någon kommit fram till något med den där tidsmaskinen så kan de mycket gärna maila mig, eller ringa. Nu vill jag sova. Har stängt av väckarklockan för imorgon faktiskt. Första gången på jag vet inte hur många veckor. Får se hur det går. Wish me luck!

/Susanne

Tröstmat

Det var ett tag sedan jag skrev här... Tycker det har hänt en massa men vet inte riktigt. Har inte riktigt tänkt på det...

Håller på att packa inför flytten. Köket är nästan färdigt i lägenheten, luckor etc. ska bara målas. Okej, bara, men ändå. Så det närmar sig. Har dock slut flyttkartonger...

Skolan börjar ta slut. Eller, den här läsperioden. Imorgon redovisar vi projektet och nästa vecka är det dags för tentor. Känns som att jag har riktigt mycket att göra med både flytt och tentor, men det kanske bara är jag som inbillar mig det... Det finns ju faktiskt 24 tim på ett dygn, och vem behöver sömn?

Idag har varit en intensiv dag, trots att jag bara lämnat lägenheten för att slänga sopor och posta ett brev (det blev en sådan dag helt enkelt). 8 i morse ringde jobbet. Lunchtid ringde Hem och undrade när jag skulle flytta. Kring 15 kom HFAB och ringde på och skulle besiktiga lägenheten (vilket jag inte fått information om). Här var inte städat, jag såg ut som hej kom och hjälp mig och jag hade definitivt lagt undan lite prylar om jag hade vetat att någon skulle komma. Sedan ringde Folksam och undrade om adressändringen. Sedan ringde jobbet igen. Någonstans där emellan ringde pappa också. Så jag har varit upptagen, utöver allt annat skräp jag haft att göra idag.

Det bästa under dagen har dock helt klart varit kladdkakan jag precis bakade. Den var supergod. Smulade lite choklad ovanpå dessutom. Mums!

Okej, kanske inte världens bästa dag när en kladdkaka är det bästa som hänt, men whatever.

Det blir nog en tråkig vecka. En massa tentaplugg, jobb och bärande av tunga lådor. Bar 3 st till lägenheten i helgen, och har fortfarande träningsvärk. Okej, nu är jag inte den mest vältränade människan i världen, men ändå.

Det är egentligen bara en massa tråkig skit som pågår nu. Plugg och sånt skräp. Inget kul att berätta. Så går det.

Sagan om Dutten

Idag har jag köpt en dator! Jag har köpt en ASUS laptop, så jag kan springa omkring med datorn i en väska om jag vill. Jag har döpt den till Dutten. Så nu sitter jag här och skriver på Dutten. Han är en snäll dator, fast Vista kivas lite. Man var allvarligt tvungen att godkänna ett namnbyte på en mapp! Herregud. Det finns en gräns på hur paranoid man kan vara.

Dutten är ganska bra för paranoida, den har bl.a. ansiktsigenkänning. Jag kan nästan leka hemlig agent :).

Jag vill inte riktigt sluta leka med Dutt, men vid något tillfälle lär jag väl gå och lägga mig. Ska skita i labben imorgon så jag har hela dagen ledig för att leka med Dutten, plugga och leka med lägenheten (som officiellt blivit min idag).

Jag är jättesugen på chips. Låtsas att Hemköp har stängt...

Nasal amputation

Det är verkligen otroligt rörigt här inne. Vet inte vad jag ska göra. 3 sekunder innan jag städat färdigt är det stökigt igen. Hela matbordet är fullt av böcker och papper och skit, och på golvet står tvätt jag inte orkat lägga undan, och överallt är det bara fullt, fullt, fullt. Det ska bli så skönt att flytta till en 2:a. Då ska jag breda ut mig! (Min lägenhet ligger på nätet om någon vill söka den...)

Idag har jag i alla fall fått något gjort. Det är den första produktiva dagen. Började med delredovisning av multimediaprojektet. Det gick bra trots att vår PP-presentation var apful. Lite orolig blev man när de första grupperna redovisade och de var riktigt, riktigt bra. Men vårt var bra också. Tycker jag. I alla fall, sedan åt jag och Angélica på thairestaurangen, där de hade några knyten som var galet goda. Efter det gick jag hem, käkade yoghurt och började på uppsatsen. Jag fick nästan 3 sidor skrivna idag, i skaplig kvalitet. Imorgon ska jag jobba mer och förhoppningsvis hinner jag klart i helgen. Kommer verkligen inte att hinna sedan. Massa, massa att göra!

Utöver det kan jag berätta att jag snart hugger av mig näsan för jag håller på att bli galen. Jag är täppt och nyser konstant (vilket gör det rätt jobbigt att skriva uppsats) och det blir bara inte bättre. Det var helt ok i nästan en vecka efter förkylningen och så kommer det helt plötsligt tillbaka. I'm becoming a tiny bit insane, to be honest. Jag vill andas!

Nu ska jag väl gå och lägga mig, eller något. Imorgon behöver jag inte gå upp om jag inte vill! Tjoho!

Ps.
Jag har känt hela dagen att jag glömt något. Om ni vet vad det är, snälla säg det till mig. Om jag glömt något viktigt så ber jag om ursäkt. Det var inte meningen.

Konsten att

Ibland kan man undra varför man är lat. Varför man inte ids. Det finns så mycket jag vill göra. Så mycket jag vill kunna.

Men jag ids inte.

Hur kommer det sig att jag behöver hot om betyg (eller, bedömning) innan jag ens går upp ur soffan och försöker? Jag vill ju.

Men jag ids inte.

Kanske om man inte behövde plugga och jobba hela dagarna. Om man fick vara ledig och bara göra det man ville. 

Det vore helt underbart.

Saker jag skulle göra om jag hade tid (underförstått: pengar) (det var ett tag sedan jag gjorde en lista):
  • Läsa alla olästa böcker i min bokhylla (och läsa om de bra böckerna).
  • Se alla osedda DVD:er i min bokhylla.
  • Träna yoga.
  • Ta danslektioner.
  • Se dokumentärer.
  • Lära mig Java.
  • Lära mig ActionScript.
  • Promenera.
  • Testa alla recept jag köpt.
  • Spela wow.
  • Sy.
  • Allt annat som jag inte kommer på just nu.
Jag borde börja köpa trisslotter. Eller komma på något smart som många vill köpa.

Men jag ids inte.

Det hade vi ju kommit fram till redan så det är ingen idé att försöka ens. Man kan bara bli fri om man inte är lat. 

Med andra ord var detta ett fullständigt onödigt inlägg. 

Give me real, don't give me fake

Just nu: Coldplay - A Rush of Blood to the Head

Välkommen till min värld av ironi.

I min värld består allting av ironi och sarkasm, varav användandet varierar. Hus byggs till större delen på sarkasm, medan ironi ingår i de flesta matprodukter och nötkreatur (inte får).

Alla är välkomna i min värld av ironi.

Här finns inga krig. Det beror egentligen mest på att alla är så självupptagna, men också delvis på att konstant ironi kräver en hel del tankeverksamhet och man helt enkelt inte har tid att bli arg på någon annan.

Det är fridfullt i min värld av ironi.

Eftersom alla är så upptagna med att tänka på ironin hela tiden orkar man inte prata med någon annan. Någon gång då och då är det väl någon som sätter på musik, men det händer relativt sällan. Ironi tar upp ganska mycket tid.

Ingen går hungrig i min värld av ironi.

Eftersom ironi är huvudsakliga födan, och också egentligen finns överallt (d.v.s. i luften, på marken), finns det alltid någonting att äta. Ingen garanti mot skörbjugg ingår dock.

Är det någon som vill komma och bo i min värld av ironi med mig?

Räkning?

Sitter här och skriver detta i Chrome som jag precis laddat ner. Jag lyssnade på allt tjat om att man skulle pröva den. Än så långe håller den måttet.

Middag med jobbet igår. Mycket trevligt. Maten (nr 1... var det oxfilé?) var otroligt god. Nästa gång jag går till Fridolfs (vilket ju är så ofta. Äter där varje vecka.) ska jag definitivt äta den. Mums! 

Sitter här och ser på Adam och Jamie som häller tomatsås över varandra. Ja, du...

Imorgon är det skola tidigt, sedan plugg och sedan jobb. Blä. Ingen lust. 

Ska gå och lägga mig snart. Är inte frisk än och var uppe alldeles för länge igår, mådde rätt kasst imorse, så jag tar igen det idag.

Har tandvärk. Vill inte gå till tandläkaren! Har inte råd! Det går nog över...

Hur är livet i övrigt då? Jag flyter med... Dagarna går lite upp och ner. Det är egentligen inte så mycket intressant på gång, är rätt upptagen så jag hinner inte riktigt tänka på mycket annat än vad jag ska plugga och vad jag ska äta. 

Klarade nästan en vecka utan att drömma om jobbet, men inatt så sket det sig. Det var nog pga. middagen. Drömde hela natten att jag jobbade... kommer inte riktigt ihåg vad det hela handlade om, men Donken var med i alla fall. Jag är rätt trasig.

Nej, nu ska jag hitta på något skoj att göra. Eller sova. Vilket ju är rätt skoj. Hm...

***

Jag har blivit förkyld. BLÄ. Jag gick omkring i feberfrossa hela dagen igår, men inte kunde jag stanna hemma från skolan heller. Den enda dagen vi hade föreläsningar hela dagen och så var jag tvungen att bli förkyld. Sedan gick jag hem och sov i 15 timmar - lite till och från så klart, med nästäppa och andningssvårigheter. Hade bara sovit 2 tim natten innan för jag hade jobbat st och sedan blivit förkyld så jag kunde inte sova alla de 4 timmar jag hade innan det var dags att gå upp och gå till skolan.

Jag ska gå och lägga mig nu. Tänkte bara meddela att jag är vid liv och berätta att mina glasögon kommit så nu ser jag bra igen!

Svart ruta

Jag vet inte hur det hände, men på något sätt blev jobbet det viktigaste i mitt liv.

Får jag ångra mina tankar? Kanske, om jag är snäll. Pepparkakor, och allt det där. När hände det här? Det är först nu, när jag har något annat, som jag inser att jag inte tänkt på något annat än jobb i ett år. Jag har offrat allt - skola, vänner, hälsa - för ett jobb. Utan egentlig anledning. Okej, nu ska vi inte vara så tragiska. Men det är så, tona bara ner det med ca 8%.

Jag har ordnat problemet med tid. Jag behövde inte uppfinna en tidsmaskin. Jag har bytt bort de flesta av mina tider och ska nog göra mig av med någon mer. Jag har ingen ork för att vara där heller. Jag behöver en paus känner jag. Det är ett bryskt uppvaknande. När blev det så viktigt? Det är verkligen en sekt. Hjärntvätt. Jag brukade använda en annan liknelse, men jag tror den nya är mer passande. Kanske om jag inte jobbar så mycket på ett tag, att jag kan gilla det igen. Det är inte ett dåligt jobb,

Jag har fått en lägenhet. En 2:a. Jag är glad, har spenderat halva dagen med att inreda den på papper. Planerat min IKEA-tripp. Inte för att det kommer att bli på ett tag, men ändå. Pengar blir ju svårt också. Men jag överlever.

Jag har köpt några mystiska banan"chips" som jag försökte äta i ett försök att vara "nyttig". De var inte så goda. Kanske om man var sugen på banan... Jag har ju vid flera tillfällen visat att jag inte är kapabel att äta en banan i tid, så jag satsar på den torkade varan istället.

Jag har saknat tankarna. Jag har gått omkring i en intellektuell dimma, bara sagt "ja tack" och accepterat. Jag gillar den akademiska miljön. Om mina nya glasögon bara kunde komma så jag kunde se tavlan från andra raden.

Jag vill stå i regnet. Fast det regnar inte. Regn brukar inte i regel svika mig. Men jag hade nog inte stått i det ändå. För blött.

Jag har det rörigt här. Fast jag dammsög igår. Blä. För röra och dammsugning. Blä.

Jag tror inte jag är inställd på att skriva sammanhängande idag. Fråga mig inte. Jag kände för att sätta mig ner i en gång på Maxi och blunda. Istället köpte jag nötter. Cashew.

Glömde jag det?

Har inte jag sagt det? Jag pluggar informatik :).

Trettiotimmarsdygn tack!

Ja, nu har då skolan börjat. Den började i måndags. Det var en bra dag, jag blev väldigt motiverad av föreläsningen och ville börja plugga direkt. Sedan kom tisdagen. Tisdagen skrämde livet ur mig. Jag är backad in i ett hörn. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Säga upp mig från jobbet och låsa in mig dygnet runt, inte sova, bara för att hinna färdigt?

Det är helt sinnessjukt. Jag jobbar kanske 30 timmar i veckan, samtidigt som jag ska försöka plugga på heltid och har en miljard saker att göra. Vi har inte bara tentor och seminarier, vi har projekt och uppsatser och deltentor och delredovisningar och labbuppgifter och... och....

Allt under två månader. Allt samtidigt som jag jobbar. Jag är en idiot. Ni har full rätt att peka på mig och skratta. Det är inte att det är så svårt att det tar mig ett år att lära mig allt, det är att det finns inte en chans, i någon universum, att man ska hinna med allt det vi har att göra på den tiden jag har ledig. Hade jag kunnat Flash hade det kanske varit möjligt, men utöver allt vi har att göra måste jag också lära mig Flash för att klara av projektet. Om man inte vill att det ska se ut som ett gymnasieprojekt vill säga.

Jag är redan så urstressad att jag inte kan tänka. Jag vill äta hela tiden (jag har ingen mat i hela stället!), kan inte koncentrera mig, har huvudvärk och känner en konstant vilja att göra något  - vara effektiv - men kommer inte på vad så allt blir en enda röra och jag får bara ännu mindre gjort.

Visst, det är dumt att det ska vara så här. Den smarta lösningen skulle ju vara att jobba mindre - hallå! - men jag känner mig skyldig. Jag känner det som att jag måste jobba för att de varit så sjyssta och låtit mig stanna som skiftledare trots att jag jobbat deltid.

Jag vet inte vad jag ska göra. Jag kommer att få magsår. Jag brukar inte bete mig så här, jag lovar. Men jag vet inte vad jag ska göra. Jag = i ett hörn. Throat exposed. Jag måste lugna ner mig. Jag måste lösa det på något sätt. Det är inte det att jag inte gillar uppgifterna och jag har alltid velat lära mig Flash. Hade jag inte jobbat hade jag tyckt det var hur kul som helst. Det kanske är ett budskap. Men nej, nu talar jag i tungor. Det är min defekta hjärna som talar. Min hjärna som inte kan sluta tänka på mat (?).

Jag får helt enkelt uppfinna en tidsmaskin. Eller så får jag uppfinna 6 timmar till på dygnet. Eller en maskin som lär mig Flash medan jag sover. Fast det hinner jag inte. Sova, menar jag. Inte det här året åtminstonne.

Resultat

Jag fick slänga bananen. Det började växa saker på den...

Dagens låt: Combichrist - Get Your Body Beat.

Har varit och sett nya Batmanfilmen, The Dark Knight. Den var riktigt bra. Heath är speciellt bra som Jokern, väldigt... impulsiv. Det känns verkligen att han släpper alla hämningar. Det är verkligen helt omöjligt att förstå att han är död, för tänker man på uppföljare borde inte Jokern vara med eftersom man aldrig kan få samma känsla med en annan skådis. I övrigt tycker jag bättre om den första filmen, men jag kan inte riktigt sätta fingret på varför. Jag tror den här var för lång. Det är allt :P. Eller så är han coolare i första haha. Det är viktigt :P.

Jag vet inte om jag berättat det, men jag spillde ju saft på tangentbordet för några månader sedan. Sedan dess har "enter"-tangenten varit jätteseg och tryckte man ner den så fastnade den i några sekunder så den trycktes in 10 ggr eller något. Så jag fick psykbryt en dag och började bända bort tangenterna hehe. Det visade sig att det gick hur lätt som helst, och jag tog en topz och vatten och torkade bort saften som satt kvar. Nu fungerar knappen nästan som ny, det varierar mellan 80-95%. I rule! :P

Nej, nu ska jag gå ner med sopor och sedan måste jag hämta min tvätt. Ha det!

Banan. Igen.

Jag vet att jag har sagt det här tidigare, men än en gång så luktar min lägenhet gammal banan. Det beror då på att jag har en ganska gammal banan som jag bara vägrar vilja äta. Den ligger helt enkelt där och blir gammal, stackarn. Jag borde äta den, men... Jag lär väl lessna på att det luktar gammal banan någon gång och göra något åt det.

I övrigt är livet som det är. Det flyter på. Har 4 veckor kvar på jobbet - som skiftledare vill säga. Sedan blir jag fattig student som jobbar extra. Jag berättade det för Mattias i fredags. Han tyckte det var tråkigt, men det är dags att jag går vidare. Det var verkligen inget lätt beslut. För 2 månader sedan hade jag lätt gjort det utan att se tillbaka men nu fungerar äntligen jobbet. Jag vet vad som krävs och vad jag ska göra för att få det att fungera - och hur jag ska göra för att få det att fungera bra. Nu gör jag äntligen det jag ville göra för 9 månader sedan. Men, som man säger, man ska sluta på topp. Det känns bara synd, och det känns som att jag sviker de som hade räknat med mig. Men det är bara något jag måste göra. Jag kan inte fastna på donken. Om jag fortfarande jobbar där om 4 år när jag pluggat färdigt (!) så får jag kanske ge det en chans till. 4 år går snabbt. Men mycket händer också på 4 år. Om jag bara hade kunnat ge det ett halvår. Men terminen måste absolut börja efter sommaren. Jag hade velat se om jag hade kunnat komma längre, men samtidigt hade det kanske tagit längre tid och jag är inte villig att ge det mer. Så, som sagt, det har blivit som det har blivit och nu ska jag göra mitt bästa den sista månaden för att ge så mycket jag bara kan. Kanske hjälper det mot mina skuldkänslor.

Nog om det. Inte för att jag har något annat att prata om, men ändå. Jag har läst en bok... Det var ett tag sedan - jag kanske redan har skrivit om den? - Flowers for Algernon av Daniel Keyes. Läste den då jag kom tillbaka från England. Den var i alla fall hur bra som helst. En efterbliven man som opererar sig för att bli smart och blir ett geni - och följderna av experimentet. Läs den! Just nu läser jag 3 böcker. Jag har inte kunnat bestämma mig riktigt. Det är rätt kasst. Men i alla fall, jag läser mest i en "biografi" om Poirot. Första gången jag läser en biografi om en påhittad karaktär. Intressant. Har inte hunnit så långt än dock.

Nej, nu ska jag hitta på något att göra timman innan jag däckar på soffan. Gick upp 4.45 i morse, hade sovit 7 timmar. Förra natten sov jag 4 timmar (grannarna hade karaokefest). Så jag har en hel del sömn att ta igen. Därför tänkte jag att soffan är en trevlig plats att vara på :). Ha det!


Freedag

Sitter här med en liten minifläkt som blåser sval luft på mig. Jag gillar den :). Har precis varit ner med tvätt, ska duscha och förhoppningsvis dammsuga och sedan får jag se. Skulle vilja läsa lite också, håller på med Tehanu, den sista i Ursula Le Guins Earthsea-kvartett. Fick en elräkning igår, håll på att dö. Sedan gick jag till jobbet och jobbade mig till magsår, eller en hjärtattack - i alla fall en för tidig död. Jag tror aldrig jag jobbat så hårt i hela mitt liv, och det säger en hel del. Vet inte riktigt vad jag ska äta till lunch idag. Det får nog bli soppa eller något. Ska gå och handla sedan, hade ingen mjölk till mina ringar imorse ;(. Inte fick jag någon post idag heller. Suck. I och för sig är det bättre med ingen post än en elräkning, men eftersom jag redan fått den så tycker jag att jag skulle kunna ha fått något roligt istället, någonting gratis eller så (vad som helst). Eller ett PS3. Om jag fick ett PS3 i posten skulle jag bli jäääätteglad! Men det är nog inte så många som vill skicka PS3 till mig...  Jag har varit jätteduktig den här månaden än så länge att inte köpa någonting. Jag har verkligen inte köpt något alls, förutom mat, och det tänker jag fortsätta med. Okej, jag har köpt en t-shirt. Men inget annat. Trots att jag hittade en varmchoklad-görare på Lagerhaus igår för bara 149kr. Jag ville ha den! Men så går det ibland... Igår var jag och Angélica och åt lunch föresten, vi köpte mackor på Hello eller vad det nu heter, och sedan köpte vi glass på Hemköp. Så träffade vi min mamma som köpte körsbär åt oss, bara sådär. Så vi blev mätta :). Jag har fortfarande några körsbär i kylen. Jag ska äta dem till efterrätt, efter vad den nu är jag ska äta till lunch. Det här med lunch är knepigt, men det får man leva med ibland. Att saker är knepiga vill säga. Det är de ibland. Nej, nu ska jag snart gå och hämta min tvätt. Jag har stängt av min lilla fläkt. 

Bokö

Nu har jag äntligen fått min väska tillbaka. Den kom igår morse, med taxi. Stackarn har varit med om mycket. Jag har äntligen fått mina böcker! Här är en bild på ön jag byggt på mitt golv:

Det är alla utom en bok som jag köpte, en har jag redan läst :). Jag gillar det här med att ha böcker i en ö på golvet, jag tror jag ska behålla den ett tag. Det är trevligare än en bokhylla. Kan inte riktivt beskriva varför, men det känns lite friare tror jag... Eller något... Jag gillar det i alla fall.

I övrigt har jag inte gjort så mycket i helgen. Spelat lite Age of Empires III - The Asian Dynasties. Vet inte riktigt vad jag har gjort mer... Jag har tagit det rätt lugnt i alla fall.

Imorgon har jag öppning för Hanna är sjuk. Vill egentligen inte, men vad gör man inte... Hatar öppning, är inte alls en morgonmänniska, och det är dessutom lön. Mycket att göra. Men det är i alla fall bara en dag, sedan får jag sova igen.

Nej, ska inte tänka mer på jobbet. Har lämnat in fotona från England på framkallning. Om 8 (eller, 7 nu) vardagar kan jag hämta ut dem! Det kostar 69 kr / st och jag hade 4, så det blir rätt dyrt, men... Vad gör man inte. Ingen digital system kamera här inte. Måste verkligen spara pengar nu, gjorde av med otroligt mycket i england. Det är så dyrt där! Huvvaligen. Men jag älskar landet ändå :). Det är nästan konstigt att folk pratar svenska nu, det kändes så rätt med engelska. Menmen... Jag får se till att hitta en billig plats att bo på och så kan jag sticka dit igen :P.

Nej, nu ska jag hitta på något att göra innan jag somnar där jag sitter. Ha det!

Home sweet home...

    Hej!
    Här sitter jag nu och vänjer mig vid att skriva åäö igen. Jag sitter också här väsklös. Idioterna på easyJet har tappat bort min väska. Den innehöll alla böcker jag köpt (17 st!), kläder och en massa andra prylar. Hemnyckeln, t.ex. Jag som betalat extra för att jag skulle få checka in bagage, och så tappar de bort den! Usch, jag är verkligen asförbannad. Det hjälper ju inte heller att en massa annan skit också hände. Visst, det kanske var småsaker, och om jag inte blivit av med väskan hade det inte spelat någon roll, men eftersom jag är upprörd för att jag behövt stå som Stig Helmer i Sällskapsresan och bara glo på bagagebandet så blir allting annat så mycket värre. Detta är vad som hänt idag:

  • Irriterande britt som satt bredvid mig på planet. Tog upp en massa av min stol med sin armbåge och jag fick ingen "personal space" och kunde inte sova för han petade till mig hela tiden. Han lyckades sova däremot.
  • Min väska var inte med på transportbandet. Lämnade in info och de ska skicka den till mig - om de hittar den.
  • Kunde inte köpa tågbiljett till Halmstad på flygplatsen så var tvungen att åka till Malmö först. Fick alltså köpa 2 tågbiljetter, och vänta 1 timme i Malmö.
  • Allting på tågstationen var stängt så jag blev tvungen att käka en sallad på Pressbyrån för 63 kr. Det var det enda i närheten av ätbart.
  • När jag skulle betala går min väska som jag köpte igår sönder. Visst, jag räknade inte med att den skulle hålla länge, men det var verkligen droppen.
  • På tåget sitter en stor familj som lever om en massa.

Det enda jag kunde göra var att slänga på Marylin Manson på hög volym och försöka glömma ilskan. Usch, vad jag ville slå någon. Jag ska ringa dem minst två gånger om dagen tills de hittar väskan, och om de inte gör det ska de få betala vartenda litet öre som sakerna där i är värda. Usch, att resan skulle få ett sådant här slut, det som skulle bli så skönt att komma hem... 


England day 4

Hej!
Idag har jag varit till Oxford. Det ar en riktigt fin stad, med en massa fina gamla byggnader och en skon stamning helt enkelt. Jag hade trott att det skulle vara storre, men jag antar att allting cirkulerar runt universitetet. Det var mycket lattare att hitta in i London och det fanns en massa skyltar och sadant uppsatt sa man skulle hitta. Jag lyckades dock ga fel i borjan for jag struntade i skyltarna (jag ar som jag ar) och lyckades pa nagot vanster hamna vid Oxford Ice Rink, sa da har jag fatt se den ocksa, haha.

Smart som jag ar sa kopte jag annu mer bocker dar sa nu maste jag spendera resten av kvallen med att leta reda pa en vaska sa jag kan bara med mig alla bocker hem. Jag kommer hem imorgon! Jag langtar. Inte for att England ar daligt, inte alls, jag trivs riktigt bra, men den har resan har varit riktigt lojlig, fran borjan till slut. Nasta gang jag kommer hit har jag lart mig nagra laxor.

Jo, jag har fatt ett rum for inatt. Det hotellet for £42 hade inga och inte heller fanns det nagra pa "mitt" hotell, men ett grannhotell kunde klamma in mig. Jag ar pa vag dit nu. Sedan ska jag ga och ata nagonstans. Jag har inte riktigt bestamt mig for var annu. Imorgon kommer jag hem! Jag ser fram emot det nagot enormt.

Tidigare inlägg Nyare inlägg