Svart ruta

Jag vet inte hur det hände, men på något sätt blev jobbet det viktigaste i mitt liv.

Får jag ångra mina tankar? Kanske, om jag är snäll. Pepparkakor, och allt det där. När hände det här? Det är först nu, när jag har något annat, som jag inser att jag inte tänkt på något annat än jobb i ett år. Jag har offrat allt - skola, vänner, hälsa - för ett jobb. Utan egentlig anledning. Okej, nu ska vi inte vara så tragiska. Men det är så, tona bara ner det med ca 8%.

Jag har ordnat problemet med tid. Jag behövde inte uppfinna en tidsmaskin. Jag har bytt bort de flesta av mina tider och ska nog göra mig av med någon mer. Jag har ingen ork för att vara där heller. Jag behöver en paus känner jag. Det är ett bryskt uppvaknande. När blev det så viktigt? Det är verkligen en sekt. Hjärntvätt. Jag brukade använda en annan liknelse, men jag tror den nya är mer passande. Kanske om jag inte jobbar så mycket på ett tag, att jag kan gilla det igen. Det är inte ett dåligt jobb,

Jag har fått en lägenhet. En 2:a. Jag är glad, har spenderat halva dagen med att inreda den på papper. Planerat min IKEA-tripp. Inte för att det kommer att bli på ett tag, men ändå. Pengar blir ju svårt också. Men jag överlever.

Jag har köpt några mystiska banan"chips" som jag försökte äta i ett försök att vara "nyttig". De var inte så goda. Kanske om man var sugen på banan... Jag har ju vid flera tillfällen visat att jag inte är kapabel att äta en banan i tid, så jag satsar på den torkade varan istället.

Jag har saknat tankarna. Jag har gått omkring i en intellektuell dimma, bara sagt "ja tack" och accepterat. Jag gillar den akademiska miljön. Om mina nya glasögon bara kunde komma så jag kunde se tavlan från andra raden.

Jag vill stå i regnet. Fast det regnar inte. Regn brukar inte i regel svika mig. Men jag hade nog inte stått i det ändå. För blött.

Jag har det rörigt här. Fast jag dammsög igår. Blä. För röra och dammsugning. Blä.

Jag tror inte jag är inställd på att skriva sammanhängande idag. Fråga mig inte. Jag kände för att sätta mig ner i en gång på Maxi och blunda. Istället köpte jag nötter. Cashew.

Kommentarer
Postat av: maja

Skolan är såå mycket bättre, är också jäkligt trött på att springa omkring i en otacksam miljö och skrika "ja tack"


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback