nahald

Okej. Så här ligger det till. (Djupt andetag) (Måste fundera lite på hur jag ska säga detta med största möjliga dramatiska effekt - tänk er en trumvirvel och lite dämpad belysning med strålkastarljus riktat mot mig). Jag har blivit tillfrågad, och tackat ja till, att bli skiftledare på donken. Inte om ett år, inte om ett halvår utan om kanske en månad. Jag vet, det är helt sinnessjukt. Jag menar, jag har jobbat där drygt 3 månader och kan inte ens hälften av vad större delen av de anställda kan om arbetet och rutinerna där, men de vill ändå ha mig till skiftledare nu direkt. Jag är fortfarande i shocktillstånd. Jesper hade pratat med mig om att bli stationsansvarig vilket bara det kändes ganska stort, så när Mattias ville prata med mig igår efter mötet trodde jag det handlade om det men det visade sig att det var mycket, mycket större. Det känns verkligen jättekul att de tycker att jag är så duktig och arbetar så bra men det känns också fullkomligt overkligt. It's an out-of-body experience. Verkligen. Jag går fortfarande på adrenalin från igår, vaknade kl 8 helt pigg och hade inte kunnat somna igen om så mitt liv hängt på det. Jag är samtidigt livrädd, skitnervös och upprymd. Jag menar, Mattias sade att han skulle beställa nycklar åt mig och anmäla mig till skiftledarkursen idag. Visst, det är lång väntetid på kursen, men jag ska börja redan nästa vecka med att lära mig öppna som skiftledare. Det är fullkomligt, totalt, absolut ofattbart. Helt absurt. Jag har försökt men kan inte förstå det. Det är helt enkelt omöjligt.

Det var det. Jag hoppas det blev tillräckligt dramatiskt. Jag kan i övrigt meddela att jag också fick min namnskylt igår (tjoho) och att jag, Bella och Carro hade en liten film-som-inte-blev-filmkväll. Vi pratade mest och tittade på foton. Idag ska jag och Angélica gå på kårgymmet där vi har en gratis träning (hurtigt värre) och så kanske det blir filmkväll ikväll igen. Vi får se vad som sker. Just nu har jag bara tankarna på en sak i alla fall. På ett sätt är det verkligen så att jag undrar vad jag tänkte med när jag gick med på det. Jag menar, jag pluggar ju samtidigt! Visst, det är halvtid men ändå. Jag får helt enkelt få det att fungera. Som tur är har jag lätt att lära, men jag sätter ju höga krav på mig själv också. Anyway, om ni inte ser eller hör ifrån mig de närmaste månaderna beror det på att jag antingen jobbar, pluggar McTeori eller pluggar engelska. Om jag inte dyker upp kring jul kan ni nog börja bli oroliga.

Nu ska jag sätta igång med något. Städa förmodligen. Eller snarare rensa bort den enorma högen av tvätt som hamnat på min byrå. Sedan ska jag nog plugga. Vad jag pluggar får vi se. Jag kan fortfarande inte fatta det.